Livet är härligt igen!

Jag är så glad just nu . Saker och ting är verkligen muntra. 🙂

  • Jag har inte ont i kroppen längre!
    Efter att jag föll av Sockan fick jag mer skador än jag trodde, bland annat sned höft och snedställda nackkotor. Jag har gått hos en jätteduktig sjukgymnast varje eller varannan vecka nu i ett halvår, och jag är äntligen nästan helt smärtfri. Det är helt fantastiskt! Jag kan alltså både rida och jobba utan att vara helt förstörd efteråt. 😀
  • Jag har kommit igång med ridningen igen
    Tack vare att jag är så pigg i kroppen som jag är nu så är jag fullt igång med båda hästarna. Guttan har såklart inte ork eller muskler att köra långa pass ännu, men vi rider ca 20-25 minuter nästan varje dag. Hon är jätteduktig, och börjar bli lite starkare (nu orkar hon i alla fall bocka och busa med mig, suck! haha).
  • Träningarna har kommit igång igen efter sommaren…
    …och jag måste bara upplysa om vilket jävla geni Ingrid Marklund är. Saker jag har kämpat med i evigheter (och verkligen klurat och klurat för att kunna lösa) knäcker hon på en gång. Att rida för tränare är verkligen SÅ viktigt… 🙂

Nu får jag väl skit av universum för att jag är så glad och nöjd, men man får väl passa på att skriva om det när allt är bra 😉

Min nya häst!

Jag måste ju berätta om min nya häst! 🙂 Som jag skrivit om ett antal gånger tidigare planerar jag att betäcka Sockan nästa år, och siktet är tydligt mot en gård och avel i lite större omfattning.

Jag vill inte sluta rida under perioden då Sockan ska vara mammaledig, så jag började titta lite smått efter en ung, outbildad häst som jag skulle kunna utbilda i några år, och sälja när det var dags att rida igång Sockan igen. Jag tog kontakt med en kille som har bra kontakter i Holland, och ringde honom för att kolla om han hade något intressant på g. Vi pratade en stund och jag berättade vad jag var ute efter, och till slut sa han “Vet du vad, jag tror du ska ringa min mamma, vi har en häst som vi har haft i flera år som kanske passar… Men vi säljer henne INTE till vem som helst, det är mamma som bestämmer om du får köpa henne eller inte.”

Sagt och gjort, jag ringde hans mamma, och efter att jag hade berättat om att hästarna får vara ute lääänge varje dag, att de har kompisar i hagen, att vi rider ofta i skogen, att jag älskar mina hästar och slutligen att jag, om jag köpte henne, lovade att ta väl hand om henne och att hon skulle få komma tillbaka till dem om det blev några problem  så fick jag lov att komma och titta på  henne. 😉 Sagt och gjort, jag satte mig i bilen direkt och åkte och tittade på henne. I stallet var hon snäll och gosig, men så fort jag kom upp på ryggen… Wow, vilken häst. <3 Jag kunde varken styra, gasa eller bromsa speciellt snyggt, haha! Däremot tror jag aldrig att jag har suttit på en häst som är så lyhörd och vill göra rätt så mycket som hon vill. Jag sa på stående fot att jag vill ha henne, förutsatt att sambon (som inte hade en aaaaaning om att jag tittade efter ny häst) sa ja. Han tyckte väl inte att det var någon strålande idé, men det gick väl för sig till slut. 😉 Och så blev vi med två hästar!

Guttan, eller Gute Wolke som hon egentligen heter, är uppfödd av en dam i USA. Hon är uppvuxen i Tyskland, där hon såldes som 4-åring till dom jag köpte henne av. Hon reds av min tränare (ironiskt nog, haha) till hon var någonstans 5/6 år, och betäcktes sedan. Nu är hon 8, och har då stått i ca 3 år – hon var dräktig även detta året, men kastade precis innan jag köpte henne. Säljarna hade sedan ridit igång henne i ca 3 veckor, innan jag tog hem henne. Med tanke på att hon inte är riden på så länge finns det såklart mycket att jobba på – hon ska muskla upp sig och har lite gallor och snett kors,  men sånt får man såklart räkna med på en häst som stått i 3 år. 🙂 Hon har redan blivit väldigt mycket bättre, och jag ser fram emot att komma igång på riktigt med henne. <3 Jag är verkligen så glad att jag fick förmånen att köpa den här fina hästen, och att jag kan få hjälp genom att träna för personen som red henne som unghäst.

Guttan – utgångsläget! Nu ska det byggas muskler. 🙂

Hej igen bloggen

Det har hänt mycket sedan sist. 🙂 Inom kort kommer det lite uppdateringar angående:

  • Jag har köpt en ny häst
  • Vi har köpt ett nytt hus
  • Vi har ett nytt företag på (mest J)
  • Jag har catfights med diverse företag/organisationer (typ Finnvedsbostäder, Skv)
  • Jag har börjat banta men istället gått upp i vikt (hahaha, jag vet… )

Stay tuned kompisar! <3

Hänt sedan sist…

Ja, oj vad dålig jag har varit på att uppdatera. Igen. Det känns som att det är det enda jag skriver i mina inlägg nu för tiden. 🙂 Till stor del beror det just nu på att jag haft en otroligt kämpig period, främst häst-mässigt men också generellt. Ridningen har varit skittuff för mig, då min kropp blivit väldigt påverkad och jag har fått akut-ont i ryggen efter varje pass. Naturligtvis är detta något som också har drabbat mitt jobb och min fritid, eftersom att jag knappt kunnat sitta (på jobbet eller i soffan/på stol) i längre perioder än 30 minuter.

En normal människa hade kanske slutat rida, men det kändes inte som ett alternativ… 😉

Istället har jag gett mig fasen på att försöka lösa problemet, vilket på egen hand gått sådär. Vissa dagar har det känts bättre, men över lag har det tyvärr eskalerat och blivit värre och värre. Tills i måndags – då red jag för Ingrid Marklund,  B-tränare och domare. Hon gav mig så galet bra hjälp, fokuserade hela tiden på min sits och för första gången på hur länge som helst kunde jag hoppa av Sockan utan att ha ont i ryggen. Det låter kanske inte så märkligt, men för mig kändes det som att jag vunnit högsta vinsten på lotto…

Ingrid hjälpte mig jättemycket med tre, fyra olika saker jag måste tänka på för att sitta helt rak och få en bra position i sadeln. När hon tyckte jag satt helt rak kändes det som att jag lutade mig jättemycket åt ena hållet… Då förstår ni hur snett jag måste ha suttit innan?!

I övrigt var Sockan kanonduktig och fick speciellt beröm för sin fina galopp och arbetsvilliga attityd. Alltid kul när hästen får beröm, fast man vet ju alltid själv att ens egna häst är den finaste i hela världen. 😉

I övrigt: Vi har spontanköpt ett hus (IGEN), Rubinett är tjock och go, och har beräknad fölning om ca 2 veckor, och så har vi tävlat lite. 😀 Mer om allt detta i senare inlägg!

Samarbeten sökes – hund och katt

Sökes: bloggare/influencers som vill delta som produkttestare/varumärkesambassadörer. Produkterna är främst riktade mot hund och katt, men det finns någon enstaka som fungerar bra på häst.

Vem är du? Du är en bloggare eller influencer som har ett stort intresse för djur. Du är aktiv på dina sociala medier, och du har en följarskara som interagerar med dig. Du ska formulera dig väl och ha en sund värdegrund. Du ska ha ett sunt tänk när det gäller träning, oavsett djurslag. Du ska jobba med positiva metoder.

Vilken typ av följarskara har du? Du har en följarskara som är intresserad av och har egna husdjur. Hund, katt och häst är fokusområden.

Vad innebär uppdraget? Du kommer testa våra produkter, betygsätta dem samt skriva en liten text vad du tycker om dem. Du kommer även få använda och visa upp produkterna, gärna i dina sociala medier. Du kommer ingå i en liten, utvald grupp av testare/ambassadörer som visas upp på våra varumärkens hemsidor, där kommer vi även länka tillbaka till din blogg/sociala medier. Dina recensioner kommer publiceras på våra hemsidor och då kommer vi även länka tillbaka till dig. Vi söker enbart efter aktiva samarbetspartners, vilket innebär att du kommer ha kontakt med oss i alla fall ett par gånger i månaden.

Vilken ersättning utgår? Alla ambassadörer får behålla alla produkter, och kommer även bli promotade via våra hemsidor och sociala medier. Ersättning kan även utgå, det diskuteras från fall till fall beroende på dina förutsättningar. Observera att vi enbart kommer ingå samarbete med seriösa influencers – du ska alltså redovisa dina intäkter på ett korrekt vis. Vi förutsätter även att de influencers vi väljer att jobba med följer de gällande marknadsföringslagar som finns. Vi kan självklart hjälpa er med denna punkt om ni är osäkra!

Om ni är intresserade, kommentera här så kontaktar jag er via mail med mer information.

 

Recap på veckan

Hallå gänget,

Hoppas att allt är bra med er och att ni har haft en bra alla hjärtans dag. Jag har haft en kaotisk vecka, men det känns äntligen som att saker och ting börjar ordna upp sig lite.

Whin fick vara fotomodell när vi skulle plåta en valentines-bild på jobbet. :)

Whin fick vara fotomodell när vi skulle plåta en valentines-bild på jobbet. 🙂

In other news, Jonathan flyttar upp om en och en halv vecka. <3 Äntligen. Det har varit skitjobbigt att vara ifrån varandra, det är ju nästan två månader nu… Även om vi har setts de flesta veckor så blir det ju skitjobbigt att pendla fram och tillbaka samtidigt som man ska fixa allt annat.

Fina J skickade blombud, men kunde inte låta bli att tramsa när han skrev texten på kortet.. ;)

Fina J skickade blombud, men kunde inte låta bli att tramsa när han skrev texten på kortet.. 😉

Vi har också beslutat oss till 99% för att inte sälja huset – inte just nu i alla fall. Alltså, jag ska berätta mer när hela cirkusen är över, men… Omg. Jag är så trött på människor just nu. Nackdelen är att det stoppar upp min stora dröm om att hitta en liten hästgård. Å andra sidan vill vi känna av området lite, veta var vi vill bo, och var Jonathan vill jobba. Det är ju inte säkert att han kommer trivas i en liten stad, utan han kanske vill närmare en (i alla fall hyfsat) stor stad. Och dessutom växer inte fina hästgårdar på träd, precis. 🙂

Ridmässigt har jag ridit tre gånger den här veckan (wohoo, rekord). Sockan sköter sig exemplariskt. Vi har börjat ta tag i galopparbetet nu, bara ett år för sent… 😉

  • Hon har fortfarande svårt att fatta rätt galopp, speciellt höger, men nu händer det bara om jag slarvar och inte hjälper henne tillräckligt – wohoo!
  • Hon kommer ihop mycket bättre nu än innan. Inte bara fullt ös medvetslös framåt. Hon har en väldigt stor galopp och det är skitjobbigt för henne att galoppera (hyfsat) samlat, men vi jobbar på det!
  • Vi har jobbat ganska mycket med öppna i galopp, för att hon ska komma ihop och bära sig – lite styrketräning. Hon tycker det är skitjobbigt, såklart. :)<3 Snuttan. Ena varvet går bättre, medan andra är jobbigt och svårt. Hon tar det säkra före det osäkra, och passar alltid på att bryta av i hörnet innan hon tror det ska bli öppna på långsidan. 😉 Jag växlar mellan öppna och att öka galoppen, för att bibehålla framåtbjudningen… Såååå nu vill Sockan leka galoppör och göra snabbjobb på alla långsidor. Busan, som jag älskar den här hästen alltså! <3
  • Galoppen går ändå stadigt framåt för varje pass. Hon är så duktig, min smarta tjej!

Kom för övrigt på mig själv med att inte rida EN ENDA riktig hörnpassering igår. Har alltid fnyst åt folk som inte rider ordentligt i hörnorna, och plötsligt insåg jag att jag själv sitter på en enda stor oval. Skärpning!

Maximal ångest

Alltså, fy fan, jag ångestar typ sönder när jag tänker på stackars, stackars Linn. Hennes fantastiskt fina och talangfulla Soraya är utdömd.

Jag kan inte ens föreställa mig hur Linn känner just nu. Att ens bästa kompis, någon man kämpat tillsammans med i år, plötsligt blir så sjuk att man nästan helt säkert måste ta det svåraste beslutet…

Jag har alltid tänkt att jag ska ha ston, för att det alltid går att avla på dem. I min lilla tankevärld har jag liksom tänkt att det absolut värsta som kan hända är att Sockan skadar och att hon inte kommer kunna ridas mer, men att jag i alla fall kan få en massa mini-Sockisar. Men så är det ju faktiskt inte… Det värsta som kan hända är att de inte ens kommer klara av en dräktighet. Att man MÅSTE ta bort sin bästa vän och träningskompis. Fy, jag vill inte ens tänka på det – bara tanken får det att krypa i hela mig.

All styrka till Linn och Soraya. Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att hon mirakulöst ska bli bättre och ta sig igenom allt det här. <3

Livet i en stuga i skogen…

Hallå gänget, det var inte igår!

Tyvärr har jag inte ens en bra anledning till varför det tagit mig så sjukt lång tid att skriva ett inlägg, heller. Jag har nog bara inte känt att jag har något att skriva om, egentligen.

En snabb uppdatering i punktform:

  • Jag har flyttat till Småland, har bott här själv i en månad nu. Jonathan kommer 1/3. <3
  • Vi letar boende närmare Jönköping, just nu pendlar jag 3 timmar om dagen (suck!). Kanske därför det inte blir så mycket bloggat. 🙂
  • Har typ inte ridit på en månad. Det är väl också en anledning till att jag inte uppdaterat här, kanske.
  • Sockan har flyttat till ett stall i Värnamo. Superfint och med härliga stallkompisar!
  • Jag jobbar numera på kontor 4 dagar i veckan. Så annorlunda mot att jobba hemifrån, men SÅ skönt att kunna släppa jobbet vid 17. Bara vi kommer lite närmare Jönköping kommer det vara toppen. 🙂
  • Vovvarna mår bra. Rut fyller 10 på fredag. Lite ångest ändå.
  • Rubinett blir rundare och rundare om magen. Nu vågar till och med min mamma tro att det kanske, kanske kommer bli en fölunge ändå. 😉
  • Jag LÄNGTAR så till sommaren. Hatar snö. Hatar kyla. Blä.

SOM jag saknar varma sommardagar…

Nu SKA jag blogga regelbundet. Lovar. Annars får ni skälla på mig hur mycket ni vill.

Men hallå ridsportvärlden…

Alltså, ibland förvånas jag över hur vissa inom ridsportvärlden på något vis tycker att det är fritt att bete sig hur som helst mot domare, funktionärer och andra nyckelpersoner som får tävlingar och evenemang att rulla på.

Det kom nyligen ut en artikel på Hippson om att en ryttare blivit avstängd från tävling i 6 månader, då denne lagt ut en kränkande/hotfull bild på en domare på sociala medier. Bakgrunden ska ha varit att ryttaren ville ha längre mellan sina starter och att hen inte kom till start i tid pga flera hästar. Ryttaren hävdar att domaren medvetet sett till att ryttaren missat sin start.

Redan på tävlingen blev ryttaren nekad att starta i fler klasser, och nu har disciplinnämnden bekräftat att det var korrekt och att ryttaren får 6 månaders avstängning.

Jag vet inte alls bakgrunden här, om det var domaren eller ryttaren som gjort fel, men om jag varit i samma situation som ryttaren hade jag också blivit frustrerad. Jag hade troligtvis vänt mig “uppåt” för att klaga, eller i alla fall krävt pengarna tillbaka.

Dock är det här det verkar spåra ur, när ryttaren beslutar sig för att offentligt hänga ut domaren med en bild som dessutom uppfattas som både kränkande och hotfull. Jag förstår verkligen inte, VAD är det som gör att vissa människor känner att de har rätt att hänga ut andra personer, som dessutom jobbar ideellt eller för väldigt låg ersättning?

Även i kommentarsfältet går folk loss och härjar fritt. Många tycker visserligen att det var helt rätt, medan andra är otroligt upprörda över beslutet. Och jag blir verkligen trött på hur vissa resonerar….

Någon förbluffas över att det är längre straff än för våldtäkt. Ja, om man likställer fängelse med att inte få åka på hästtävling, absolut… Någon annan blir vansinnig för att man kan mörda och våldta utan att hamna i fängelse, men man får minsann straff för sånt här! Ja, precis som att det är disciplinnämnden som också har ansvar för att fälla våldtäktsmän och mördare… 😉 Alltså jag orkar inte. Det är såhär konspirationsteorier och foliehatts-samfund skapas.

Att flytta isär..

Alltså, det är så himla sjukt att tänka att jag och J ska flytta isär. Även om det bara blir för en kortare period så känns det liksom så himla konstigt. Ska jag sitta ensam hemma om kvällarna? Vem ska jag nu störa mig med hela dagarna? Nä, det känns inte alls kul.

Dessutom finns det för många frågetecken just nu. När ska vi lämna huset? Var ska vi bo sen? Var ska Sockan stå? Även om allt är löst temporärt vill man ju gärna ha en permanent lösning på plats.

Det är helt sjukt, men det är faktiskt inte mer än 1-2 veckor tills jag flyttar. Blä, vad jag kommer hata att bo själv.