Idag red jag återigen för Charlotte på CS Dressage! Charlotte är som jag nämnt innan jätteduktig, och det faktum att hon är domare gör det hela ännu bättre, för då kan hon dessutom motivera varför ett visst moment hade fått ett visst betyg.

Det sköna var att hon ganska snabbt konstaterade att det är jag som måste tänka mer under tävlingarna, vilket såklart är helt rätt. Sockan sköter sig jättebra om jag bara rider bra också! Vi övade lite programridning och lite övergångar. Galoppfattningarna och galoppen över lag  är verkligen så mycket bättre nu, vilket såklart känns super. Till våren tar vi revansch för helgens kassa tävling. 😉

Om a sidenote, om någon vill tortera sig själv, prova att klippa en sjukt pälsad häst med en hundklippmaskin. Min riktiga maskin har tyvärr gått sönder och jag behövde klippa Sockan snabbt, så jag köpte en på Biltema för 299 och gick loss…. 😉 3,5 timmar senare hade jag klippt hals och bog. Fick dessutom tusen små sylvassa hår innanför kläderna , och inte blev det jämt heller.

Två tummar ner, men jag bjuder på en bild på Tussen när jag klippt fluffet på ena örat. 😉

Ja, vad ska man säga, jag kan tyvärr bara sammanfatta helgens tävling med ett ord: besvikelse.

Morgonen började tidigt, klockan ringde redan 05.30. Jag hade förberett det mesta dagen innan, men eftersom att vi hade en bit att köra ville jag vara uppe i god tid. Vi höll schemat perfekt, fram tills det var dags för lastning. Som ni kanske förstått sedan innan så är Sockan en dam med stor integritet som tycker att hon minsann har rättigheter här i livet… Så hon skulle inte gå på transporten. Punkt. Vill inte.

Jag önskar att jag hade tagit en bild på henne som jag kunde visa er, för hon ser verkligen sinnessjukt rolig ut. Nosen rakt upp  vädret och världens tjurigaste uttryck i ansiktet. Till och med Jonathan, som inte kan något om hästar, sa att det var supertydligt att hon slagit på “knälåsen” och minsann inte tänkte röra sig en millimeter, hahaha!

När jag köpte henne var hon horribel att lasta, härjade och var rätt farlig, faktiskt. Jag har lagt ner mycket tid på att lastträna henne och hon brukar gå på hur snällt som helst, så jag räknade med att vi skulle få in henne direkt, men lade ändå 15 minuter i schemat för lastning, “ifall hon surar”. Jag borde nog ha tränat lite mer på senare tid, för nu tog det 1 timme och 15 minuter… Och för att göra saken ännu värre var det en olycka på vägen som försenade oss ännu mer.

Vi ringde sekretariatet direkt när de öppnade 8.00 och kollade om jag kunde  bli framflyttad, min starttid var 9.06. Tyvärr fanns det inga strukna så de kunde inte, men vi bad dem göra det om någon strök sig i sista stund. Vi kom fram någon minut innan 9.00, och jag kom upp i sadeln kl 9.04. 2 minuters framridning är lite för lite. 😉 Men jag ville ändå in och visa henne banan inför andra klassen, med tanke på hur ovan hon är vid nya platser. Måste ändå ge henne en guldstjärna för hon sköter sig så bra! Självklart spänd och lite rädd stundtals, men lyssnar och försöker ändå. DUKTIG häst! Tyvärr var publiken inte så rolig, någon som smällde högt i en dörr precis när vi red förbi osv, men sånt får man ju bara leva med.

Blev dock rätt sur när jag red ut från banan, och speakern meddelade att ryttaren efter mig var struken, så det skulle bli en paus på 6 minuter… Tack för den liksom. Även om vi bara fått 6 minuter extra vid en framflyttning är det ändå något!

Andra klassen gick också helt åt skogen. Jag har helt enkelt övat för lite på programridning, tänker bara på vilket nästa moment är, och inte att jag ska rida själva momenten. Det resulterade i 2 (!) felfattningar i höger galopp. Hon har svårt för den och jag vet att jag måste hjälpa henne, men eftersom att jag fokuserade på annat fattade hon fel och vi fick två riktigt låga poäng (2 resp 4). Dessutom red jag fel en gång (gjorde halt där det inte skulle vara halt).

Så besviken på mig själv, för allt var verkligen mitt fel denna gången. Jag borde ha hjälpt henne mer, lasttränat dagen innan och lärt mig programmet bättre. Det positiva är väl att jag i alla fall vet vad jag ska öva på, och att det är lättare att ändra vad jag gör än vad hästen gör.

Dagen slutade med en 5:e-plats i LC på 61,17% och en 7:e-plats i LB på 61.96%. Så besviken. Bläbläblä. Vi kan så himla mycket mer, det vet jag.

Nä, nu blir det hem och öva, och sen hoppas jag att vi kan vara väl förberedda inför vårens tävlingssäsong istället…