Ny sadel, äntligen!

Ääääntligen! Annika på AnniKan Hästtjänst hade dragit i en hel del trådar för att få tag på den här sadeln, det var tydligen inte helt lätt, men till slut lyckades hon. 🙂

Det blev till slut en Prestige Venus, som låg bra på hästen och som fungerade väldigt bra för mig också. I de tidigare sadlar jag haft har jag verkligen fått kämpa för att kunna sitta hyfsat rätt, så det var verkligen ett lyft att få en sadel som hjälper istället för stjälper.

Sockans nya sadel - en brun Prestige Venus

Sockans nya sadel – en brun Prestige Venus

Det enda som är lite tråkigt är att den är brun… Men när man efter så lång tid äntligen hittar en sadel som passar så får det väl kvitta. 😉 Imorgon ska jag och mamma på tur till Falsterbo, jag håller tummarna för att jag kan hitta ett snyggt brunt träns då.

Ännu mer sadelproblem

Ja, suck, var ska man börja… 🙂

Jag har under en period känt att Sockan inte är riktigt nöjd i ridningen. Lite tjabbig, går emot lite i ena varvet osv. Inget orimligt eller stort på något vis, jag kanske inte ens hade reagerat på det om det varit en annan häst, men det har inte riktigt rimmat med hennes i övrigt väldigt ambitiösa inställning till arbete, och vilja att göra rätt.

Jag har misstänkt en rad saker, men allt har varit okej – inga skavande sydd, inte ont i benen, inte tandproblem… Till slut har jag konstaterat att jag säkert också är en bidragande faktor, på grund av min oliksidighet sedan mina höftfrakturer i höstas.

Har aldrig riktigt tänkt att det måste vara sadeln som är fel, med tanke på att den är nyutprovad och omstoppad. Trots detta beslutade jag mig för att ta ut en utprovare, på grund av problemen ovan samt att jag inte tycker att hon musklat sig så väl på ryggen som hon borde ha gjort, med tanke på hur mycket muskler hon satt i övrigt.

Snyggt knoppad

Hör och häpna, när utprovaren kom ut fet-dissade hon min nuvarande sadel, och bekräftade att det absolut är den som stört Sockan. Troligtvis har den legat och klämt henne. Dessutom bekräftade hon också det som jag sagt sedan innan, men som en annan utprovare nekade till – att sadeln är sned. Stackars Sockan, inte nog med att matte är sned, blir ju inte bättre med en sadel som också är sned.

Vi provade ett helt gäng sadlar, det är inte så himla lätt att hitta något som passar perfekt. Dels har hon en ganska lång manke, relativt kort anläggningsyta och dessutom, ett sadelgjordsläge som är väldigt långt fram.

Den enda som låg okej var en Spalding, men utprovaren kommer tillbaka i nästa vecka. Hon ska försöka få med sig en Dominus, som hon trodde skulle ligga ännu bättre.

Mest besviken är jag såklart på att jag litat så mycket på min tidigare utprovare, och ridit i sadeln. Nåja, är väl bara att se framåt och hoppas att vi hittar något som passar perfekt. 😉

 

Blä för sadelproblem!

Tyvärr hade jag otur med min nya sadel (eller ja, jag köpte ju den på vinst och förlust så jag visste väl att det kunde hända…). Men tyvärr är den nog för vid för damen, så fort det blir galopp glider den fram. Dessutom ligger den lite i bakvikt, så det var ingen höjdare.

Lite tråkigt då jag annars upplever att hon varit mer tillfreds med denna än med min gamla (plus att den är så sjukt mycket skönare att sitta i!), även om den tyvärr skickar bak mig för mycket).

stubben-sadel-sockan.jpg

Nåja, det är väl bara att bita i det sura äpplet och försöka byta. 🙂 Har provat Sockans uppfödares County Competitor på henne, den låg bättre på henne och jag hamnade direkt i ett bättre läge, men även den var för vid den också. Kanske kan vara något om jag hittar med smalare bom.

Idag ska jag prova mammas Kieffer som nog är någonstans mitt emellan min gamla och min nya sadel.  När vi kommer ner till Skåne igen ska jag försöka få ut en utprovare asap, så vi förhoppningsvis kan hitta något bra. 🙂 Fram tills dess får jag väl rida i min gamla med en pad, som jag gjort tidigare.

Ny sadel till hårbollen?

Igår hade vi sadelmakaren ute hos oss, för att kolla passformen på Snokis och Nettans sadel, samt få lite tips och råd inför framtiden och vad vi ska tänka på.

Det första jag fick göra var att övertyga henne om att det inte är en övervuxen shetlandsponny på 170+ cm… 😉 Sockis har så mycket päls just nu, ser nästan galet ut! Men jag har faktiskt inte brytt mig om att klippa henne, dels för att jag är skadad och inte kan rida fullt ut, och dels för att jag faktiskt funderar på att betäcka henne till våren, och jag läste att brunsten är tätt sammankopplad med fällning och att man rekommenderas att inte klippa ston som ska betäckas.

harbollFluffis McFluffenstien som har shettispäls tom i ansiktet!

Över lag var det ingen katastrof, mammas sadel ligger bra på Nettan och Sockans är också helt okej, även om hon rekommenderade en liten pad för att höja upp sadeln bak. Hon tyckte att jag kunde rida i den med gott samvete, men rekommenderade att jag ska börja titta på en ny sadel framåt våren, om jag ska fortsätta rida/sikta mot att tävla och inte betäcka.

Jag har en gammal, gammal Kieffer Master som jag älskar, vi köpte den begagnad när jag red ponny (typ 2012-2013) så den måste vara runt 20 år nu… Men har ändå fungerat extremt bra för mig! Sadelmakaren påpekade ändå att även om jag gillar min egen sadel så har ju utvecklingen gått framåt sedan min tillverkades, och att man kanske inte behöver sitta och nöta på en hård gammal läderbit när det finns en hel uppsjö av fantastiska nya sadlar som både är skönare och enklare att rida i nu för tiden… “Varför ha en sadel som du måste kämpa för att sitta rätt i, när det finns sadlar som hjälper dig?” Och när hon lägger fram det på det sättet låter det ju himla ologiskt att hänga kvar i min gamla Kieffer… 😉

Efter mina behov/önskemål rekommenderade hon en sadel med smal midja och djupt säte, som var omvärmningsbar och omstoppningsbar då Sockan musklar på sig mer och mer hela tiden. Hon föreslog märken som Prestige och Wellington (lite baserat på vad jag vill ge) så snart blir det väl dags att ge sig in i sadelträsket igen… Usch, haha!

prestigeFunderar på en Prestige Doge.

Jag fick också en väldigt logisk förklaring till varför jag tycker att mina stigläder blir ojämna hela tiden! Jag och mamma har spekulerat länge angående detta, och har haft flera olika anledningar – första gissningen var att jag helt enkelt köpt billiga stigläder från Hööks, och att de töjt sig ojämnt. Investerade då i ett par dyra kalvskinnsläder med nylonkärna som skulle vara helt otöjbara, och tänkte nöjt att problemet skulle vara löst.

Icke! Samma problem så fort jag satt upp första gången. Ny gissning: jag är ojämnt lång i benen (har opererats för detta som liten), kanske är det anledningen, att jag trampar sadeln lite snett? Men det kändes också himla ologiskt, då jag upplever att höger läder blir längre och det är det benet som är mitt korta.

Sned sadel? Kändes ologiskt, vi ser/känner inga ojämnheter och vår duktiga sadelmakare har tittat över och stoppat om den nyligen.

Lyckligtvis kunde sadelmakaren lösa problemet på 2 röda sekunder! Hon strök snabbt sockan över rygg och manke först på vänster, och sedan på höger sida, och konstaterade därefter att hon (precis som 80-90% av alla ridhästar hon besöker) är oliksidig. Hon är lite mer musklad på vänstersidan, vilket gör att hon fyller ut lite mer där än på högersidan. Detta i sin tur gör att sadeln inte ligger helt jämnt, och högerlädret blir någon cm längre.

Såklart! Tycker man ju att vi borde ha listat ut själva, när vi är så medvetna om att hon har en svagare sida! Lyckligtvis kommer hon bli jämnare i muskulaturen efter lite träning, så sadelmakaren trodde att problemet kommer försvinna av sig själv när jag ridit henne en period. Vad skönt det är att få riktiga svar ibland, så man slipper spekulera vilt själv! 😉

Är det någon av er som har erfarenhet av dressyrsadlar av märket Presige, Wellington och liknande? Bra eller dåligt? Vad rekommenderar ni? 🙂