Det ska bli bebis!

Ja, det är sant! 😀 Dock inte på Sockan, som jag hade tänkt mig egentligen… Jag har bestämt mig för att rida henne ett år till, se hur det går och hur hon utvecklas. På så vis ska vi försöka få lite rutin på tävling så vi kan komma ut och visa “på riktigt” vad vi kan, utan att hon har panik och försöker hoppa dressyrstaketet för att komma ifrån… Och får allt mellan 3 och 8 beroende på nervositetsgrad… Haha!

Nej, det är faktiskt (OTROLIGT nog) min kära mamma som bestämt sig för att betäcka Nettan! Efter OERHÖRT lång tids velande har hon bokat. Och när jag säger oerhört lång tid menar jag inte veckor eller månader… Vi snackar ÅR. I plural. Många år.

Hon har dessutom valt “min” hingst (haha, alltså den som Sockan förhoppningsvis ska betäckas med nästa år), Dragon Welt (länk till Tullstorps info om Dragon Welt). Han är så fantastiskt härlig! Jag blir såklart lite sugen på att göra det jag också, så bebisarna kan leka med varandra… Men nästa år blir bättre timing för min del!

Det ska bli så himla roligt att se vad det blir av kombinationen. 🙂 Att det blir en fux är ju 100% säkert, förhoppningsvis också med bläs och fyra vita fötter!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Rubinett, snart med bebis vid sidan?

Hästen utvecklas men bloggen står still

På senaste tiden har jag verkligen varit usel på att blogga regelbundet! Det känns som att min olycka och bäckenbensfrakturerna satte stopp för det hela, och därefter har jag liksom inte riktigt kommit igång.

Den goda nyheten är väl att jag kommit igång med ridningen igen, och försöker hålla igång för fullt. Jag märker stor skillnad på hur Sockan ser ut och hur mycket hon orkar. Traven känns super, nu är det bara galoppfattningarna vi kämpar med – hon har haft svårt att fatta höger galopp, och jag har avvaktat för att stärka upp och få henne liksidig. Nu går det dock ganska bra, så jag funderar på att kanske anmäla mig till en tävling den 18/2… Bara LC och LB eftersom att det blir Sockans första tävling någonsin, och min första på ca 15 år… Men det känns supernervöst. Jag ska klura lite till på det… 😉

sockan-jmf
Sockan nu jmf med i somras när jag började rida henne.

Jag velar fortfarande mycket angående om jag ska betäcka henne i år eller inte. Jag vill ha en fölunge som är redo att börja ridas om 4-5 år när Sockan börjar bli äldre. Risken är väl dock att hon får förbli avelssto om jag börjar ta fölungar, för mamma vill också ha en avkomma efter henne, och även andra personer har visat intresse… Vi får se! Amalie som jag rider för tyckte jag skulle vänta ett år och passa på att tävla lite, så det kanske får bli så. Och när man har avslutat ett riktigt bra pass är man inte så sugen på att sluta rida henne heller.. 😉 Nåja, det är ju några månader kvar tills jag måste bestämma mig!

Dags för bebis?

Ja, inte för oss såklart, jag är alldeles för töntig och barnslig för sånt. En föl-bebis däremot, det är jag faktiskt riktigt sugen på nu.

Jag har lekt med tanken tidigare, funderat lite angående hingstar och tänkt att det vore läge inom ett par år, i alla fall – Sockan är 12 nu, och det är snart dags för första om det ska bli några föl. Dessutom vore det rätt perfekt tidsmässigt – då är fölungen redo att börja ridas när Sockan börjar bli till åren och kanske måste trappa ner eller ska få fler föl. Dessutom känns det extra aktuellt nu baserat på omständigheterna – att jag skadade mig och att vi därför fått ta en ordentlig paus, så att vi inte alls är redo att tävla nu (vilket var min ursprungliga plan) påverkar såklart också mycket.

Jag har haft ögonen på Dragon Welt ända sedan han var 3, har alltid tyckt att han verkar fantastiskt trevlig. Att han har gått från klarhet till klarhet och dessutom plockat två 10:r från Charlotte Durjardin har gjort mig ännu mer säker på att det vore ett bra val för Sockan. Det faktum att han också har presterat så fantastiskt bra får mig att fundera på hur länge han är kvar i Sverige – han har fått medial uppmärksamhet i flera länder, och risken är nog att han försvinner förr eller senare.

Alla dessa anledningar leder mig mot beslutet att betäcka. Naturligtvis finns det tveksamheter också – det blir ett rejält avbrott i ridning/träning, jag kanske måste skicka upp henne till Småland inför fölningen ifall jag inte hittar något bra ställe här nere där hon kan stå, det är en ganska stor ekonomisk insats samtidigt som man såklart också tar en risk, jag kommer (troligtvis) inte kunna hitta någon annan häst jag vill rida under tiden… Jag är just nu 80/20 på att jag faktiskt vill betäcka, men det ändrar sig snabbt från dag till dag också. De senaste gångerna jag har ridit har hon haft en massa överskottsenergi, vimsat omkring, försökt sticka, inte varit riktigt koncentrerad och jag har helt enkelt inte fått den där härliga känslan av samarbete som vi brukar ha – just då var jag 100% säker på att jag ville betäcka, självförtroendet var på botten och det kändes som att det var en lång väg tillbaka till den fina känslan. Idag däremot var hon fantastiskt duktig, lyssnade superbra och gjorde sitt bästa! Då kommer jag liksom ihåg hur mycket jag tycker om henne och vilken toppenhäst jag faktiskt tycker att hon är, och då tänker jag att det vore roligt att tävla kanske en säsong… Fast att det ändå vore kul att få en avkomma efter henne att ha som påläggskalv…

Ja, frågan är om jag blir något klokare genom att vela.. Jag kanske bara ska avvakta till i april och se var vi står då. har ju trots allt några månader på mig innan det börjar bli dags. 🙂

13335465_10154071357956550_450743007_n

På besök hemma hos päronen

Under måndag-tisdag var jag på tjänsteresa i Jönköping, och passade på att stanna på “hemvägen” (det är i och för sig en 1,5 timmes omväg, men ändå…) hos mamma och pappa. Supermysigt, vi käkade lite middag och snackade skit. Jag och mamma passade även på att gå upp till stallet där hon har sin häst. Detta stall är även det stall som Sockan stått i tidigare, och som ägs av Sockans uppfödare Ragnvi.

Förutom mammas häst finns det inga inackorderingar, utan enbart Ragnvis egna hästar. Hon har fortfarande kvar Sockans gamla mamma Sobella, men annars har hon bara nordsvenskar.

13617356_10154157729431550_1092896610_n.jpgSockans fina mamma, Sobella e. Bellini.

Hennes avelssto har fått en liten fölunge – en gul liten tjej! Hon är bara sååå himla gullig. Var lite skraj för oss, ville inte komma hela vägen fram, men jag fick en himla söt bild på henne i alla fall!

13625244_10154157734756550_1635738001_n
Lilla nordsvensk-bebisen. Hur söt?! 

13598949_10154157729321550_1643440024_nBebisens storebrorsa, en riktigt mysig liten busunge!

Jag tycker inte det är speciellt roligt med kallblod, utan är hemskt förtjust i mina ridhästar… Men Ragnvis nordsvenskar är så himla goa och trevliga, jag skulle nästan vilja ha en bara för att gosa med… Haha!